I en artikel publicerad i Nature föreslår en grupp ledande akademiker att FN:s Hållbarhetsmål bör förlängas till 2050 och uppdateras med hänsyn till artificiell intelligens samt med ökat inflytande från de samhällen som påverkas av målen. Många av de 17 ambitiösa målen är idag på efterkälken eller rör sig för långsamt mot målet att vara färdiga år 2030, på grund av den globala ekonomins nedgång till följd av COVID-19 och internationella konflikter.
En av författarna till artikeln, Francesco Fuso-Nerini från KTH Royal Institute of Technology, påpekar att ”många mål och regioner har gjort snabbare framsteg än andra, men större delen av världen ligger efter – särskilt när det gäller klimat- och biologisk mångfald”. Fuso-Nerini betonar att en av de viktigaste utmaningarna är att förhindra att länder framskrider på bekostnad av andra.
Enligt artikeln behövs uppdaterade vägar och milstolpar för att nå alla mål, inklusive att integrera noll nettoutsläpp av växthusgaser samt att stärka den globala styrningen av övergången genom befintliga ramverk som överenskommits av FN:s medlemsländer. Författarna betonar också att anpassningen av målen för att vara relevanta år 2050 kommer att kräva mer inkluderande samråd med forskare, ursprungsbefolkningar, marginaliserade samhällen och privatsektorn.
En central fråga i sammanhanget är planetens hälsa, då världen redan har överskridit sex av nio planetära gränser som reglerar stabiliteten och funktionen av jorden. ”Att uppnå de sociala och ekonomiska målen kan inte göras på bekostnad av planeten,” säger Fuso-Nerini. ”Det som fortsätter att hamna efter är klimat- och biologisk mångfald, så basen för att uppnå hållbarhetsmålen är en hälsosam planet som kan stödja uppnåendet av alla sociala och ekonomiska mål.”
För att stärka målen rekommenderar författarna åtgärder såsom att formulera målen som uppdrag med tydliga mål och att reformera den globala finansarkitekturen för att möjliggöra mer offentliga investeringar för att nå målen.