Enligt en ny rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) är det vanligt att studenter på högskolan och yrkeshögskolan arbetar under studietiden.
Under hösten 2022 var det 45 procent av högskolestuderande och 50 procent av yrkeshögskolestuderande som hade ett arbete samtidigt som de studerade. Trots detta hade de flesta en låg arbetsinkomst.
– De flesta studerande på både högskolan och YH hade studiemedel från CSN, men de utan studiemedel arbetade i betydligt större utsträckning. Av högskolestuderande utan studiemedel var 65 procent sysselsatta, och motsvarande andel av YH-studerande var 71 procent, säger Angelina Hauzar, statistiker på SCB.
Rapporten fokuserar på heltidsstuderande under andra halvåret 2019–2023, med särskilt fokus på 2022.
Kvinnor arbetar i större utsträckning än männen. På högskolan var hälften av kvinnorna sysselsatta under studietiden, medan motsvarande andel för männen var 36 procent. Inom YH-studier var 52 procent av kvinnorna sysselsatta, jämfört med 47 procent av männen.
Bland YH-studerande var även andelen med studiemedel större bland kvinnorna. Av kvinnorna hade 87 procent studiebidrag, medan 81 procent av männen hade det. För högskolestuderande fanns det ingen könsskillnad avseende studiemedel.
Arbetsinkomsterna var generellt låga. Av de högskolestuderande som arbetade under studietiden tjänade två tredjedelar mindre än 10 000 kronor, och 39 procent tjänade mindre än 5 000 kronor. För YH-studerande tjänade hälften mindre än 10 000 kronor, och 28 procent tjänade mindre än 5 000 kronor.
Både inom högskolan och YH var arbetsinkomsterna högre bland studerande utan studiemedel från CSN.
Studien omfattar heltidsstuderande och uppgifterna om sysselsättning och arbetsinkomst har hämtats från Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Rapportens fokus på 2022 beror på att effekterna av pandemin inte var lika stora det året. Uppgifterna för 2023 är preliminära.
Källa: Statistiska centralbyrån, SCB
Texten är AI-genererad, men granskad innan publicering.