Regeringen har lagt fram ett förslag om att utöka användningen av biometri i brottsbekämpningen. Förslaget syftar till att underlätta identifiering av misstänkta genom fingeravtryck, dna och ansiktsbilder, samtidigt som integriteten värnas.
Regeringen har nyligen presenterat en proposition som syftar till att utöka möjligheterna att använda biometri som ett verktyg i brottsbekämpningen. Målet med förslaget är att fler misstänkta personer ska kunna identifieras med hjälp av biometriska data såsom fingeravtryck, dna och ansiktsbilder.
– Användningen av biometri i brottsbekämpningen kan vara av avgörande betydelse för att identifiera och lagföra personer som begått brott. Möjligheten att använda biometriska data är särskilt viktig när vittnen och brottsoffer inte vill medverka i brottsutredningar, något som tyvärr förekommer alltför ofta. Förslagen som regeringen nu har beslutat syftar till att kraftigt öka polisens möjligheter att klara upp brott genom att använda biometri som ett verktyg. Samtidigt lägger vi stor vikt vid att enskildas integritet värnas, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Förslaget innebär bland annat att biometriska underlag som fingeravtryck och dna-prov kommer att tas från misstänkta och dömda personer i större utsträckning än tidigare. Dessutom föreslås att polisen, under vissa förutsättningar, ska få tillgång till Migrationsverkets register för att göra automatiserade biometriska jämförelser. Detta skulle möjliggöra att använda fingeravtryck eller bilder av oidentifierade gärningsmän för att söka i registret.
En annan viktig del av förslaget är att tillåta dna-baserad släktforskning vid förundersökningar om mord och grova våldtäktsbrott. Denna metod användes framgångsrikt 2020 för att lösa dubbelmordet i Linköping från 2004. Metoden har dock inte använts sedan dess på grund av Integritetsskyddsmyndighetens bedömning att den strider mot lagstiftningen om personuppgifter. Nu föreslås en lagreglering för när metoden får användas i brottsbekämpande syfte.
Regeringen föreslår att dessa förändringar ska träda i kraft den 1 juli 2025, vilket ger myndigheterna tid att förbereda sig för de nya riktlinjerna och säkerställa att integriteten skyddas samtidigt som brottsbekämpningen effektiviseras.
Klicka här för mer fakta om biometri i brottsbekämpning
Biometri innebär användning av unika fysiska eller beteendemässiga egenskaper för att identifiera individer. Vanliga exempel inkluderar fingeravtryck, ansiktsigenkänning och dna.
Användningen av biometri i brottsbekämpning kan förbättra identifieringen av misstänkta och hjälpa till att lösa brott, men det väcker också frågor om integritet och dataskydd.
Källa: regeringen.se
Texten är AI-genererad, men granskad innan publicering.