Utgifterna för socialt skydd i Sverige uppgick till 1 702 miljarder kronor år 2023, vilket innebär en ökning med 89 miljarder kronor eller 5,5 procent jämfört med föregående år. Enligt SCB har andelen av BNP för socialt skydd varit i stort sett oförändrad, med 27,5 procent för 2022 och 27,4 procent för 2023.
Den största delen av utgifterna, 45 procent, gick till ålderdom, som ökade med 33,1 miljarder kronor eller 4,6 procent. Hälso- och sjukvård, den näst största posten, såg också en ökning med 33,7 miljarder kronor, motsvarande 7,4 procent. Både sluten- och öppenvård ökade med cirka 10 procent, medan utgifterna för läkemedel inom öppenvården steg med 2,7 miljarder kronor, eller drygt 8 procent.
Utgifterna för familj och barn ökade med 7,6 miljarder kronor eller 4,7 procent, där kontantförmåner som föräldrapenning och barnbidrag minskade något, medan naturaförmåner som barnomsorg ökade. För funktionshinder ökade utgifterna med 11,4 miljarder kronor, främst från sjuk- och aktivitetsersättning samt livränta.
Trots dessa ökningar har utgifterna för arbetslöshet ökat marginellt med 0,3 miljarder kronor, medan utgifterna för övrig social utsatthet minskade något med knappt 0,2 miljarder kronor. Sverige har under de senaste åren legat nära EU-genomsnittet för utgifter för socialt skydd i förhållande till BNP, med en andel på 27,2 procent år 2022, något under EU-genomsnittet på 28,0 procent.
Det är värt att notera att skillnader i ländernas beskattningsregler kan påverka jämförelser av sociala förmåner. I Sverige är mer än hälften av de sociala förmånerna kontantförmåner, av vilka de flesta är skattepliktiga.
– Utgifterna för socialt skydd speglar vårt samhälles prioriteringar och behov, säger en representant från SCB.
Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Statistiska Centralbyrån, Scb