Barn och unga i åldern 4–17 år tillbringar över åtta timmar av sin vakna tid med stillasittande aktiviteter. Samtidigt har ungdomarna själva flera förslag på hur man kan motverka detta. Folkhälsomyndigheten betonar vikten av fysisk aktivitet för både kropp och själ.
En ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar att barn och unga ägnar mindre tid åt pulshöjande fysiska aktiviteter ju äldre de blir. Samtidigt ökar stillasittandet, vilket är en oroande trend. Ungdomar i åldern 4–17 år tillbringar över åtta timmar av sin vakna tid med stillasittande aktiviteter, trots att de är medvetna om att fysisk aktivitet är viktig för deras hälsa.
Resultaten kommer från fokusgruppsintervjuer med ungdomar och en sammanställning av svenska studier som använt aktivitetsmätare för att mäta barns och ungas rörelsemönster. Sammanställningen visar att tiden i pulshöjande fysisk aktivitet minskar med stigande ålder, medan stillasittandet ökar. Pojkar är generellt mer aktiva än flickor, och skillnaden är som störst vid 9 års ålder, där pojkarna har 21 minuter mer aktivitet per dag än sina jämnåriga flickor.
Folkhälsomyndighetens rekommendationer
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att barn och unga ska vara fysiskt aktiva regelbundet och att stillasittande bör varvas med rörelse. De föreslår minst 60 minuters aktivitet per dag som ger ökad puls och andning för barn och unga i åldern 6–17 år.
– Vi vet sedan tidigare att skolbarn som är mer fysiskt aktiva känner sig mer tillfreds med livet och sover bättre. De upplever även mindre besvär med nedstämdhet, irritation och nervositet. All rörelse räknas – så det är bra att försöka få till fysisk aktivitet i vardagen genom att till exempel gå eller cykla till skolan, eller att lägga in pauser för rörelse under en dag, säger Marita Friberg, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Ungdomarnas perspektiv
Ungdomarna i åldern 13–18 år som deltog i fokusgruppsintervjuerna anser att både den fysiska och sociala miljön spelar en avgörande roll för deras möjlighet att vara fysiskt aktiva och ha en stimulerande fritid. De framhäver flera faktorer som begränsar deras möjligheter att röra på sig, såsom otrygghet, normer, ekonomiska begränsningar och mycket skärmtid.
Fritidskortet som lösning
För att fler barn och unga ska kunna delta i organiserade fritidsaktiviteter inom kultur, idrott, friluftsliv och övrigt föreningsliv arbetar Folkhälsomyndigheten nu med införandet av Fritidskortet. Detta arbete sker i samarbete med flera andra myndigheter och organisationer, och lanseringen av Fritidskortet är planerad till hösten 2025.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Texten är AI-genererad, men granskad innan publicering.