Den 1 juli träder nya lagändringar i kraft som ger polisen möjlighet att använda dna-baserad släktforskning för att utreda brott som mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn. Metoden regleras tydligt i lag och får endast användas när andra utredningsåtgärder är uttömda, uppger Polisen i ett pressmeddelande.
Under våren har polisen inventerat utredningar i hela landet för att identifiera vilka fall som kan vara aktuella för den nya metoden. En nationell prioritering kommer att göras, och bedömningen är att högst ett fåtal förundersökningar blir aktuella under 2025.
– Det här är ett kraftfullt verktyg som vi är mycket nöjda att vi snart får börja använda i våra mest prioriterade ärenden. Samtidigt omgärdas metoden av strikta lagkrav och man ska vara medveten om att den är integritetskänslig, säger Erik Borendal, enhetschef för NFC:s laboratorieenhet, i pressmeddelandet.
Dna-baserad släktforskning har tidigare använts i en svensk brottsutredning, då ett dubbelmord i Linköping 2004 klarades upp 2020 inom ramen för en pilotstudie. Sverige blir nu ett av de första länderna i världen, utanför USA, att införa metoden i brottsutredningar.
För att metoden ska kunna användas krävs tillräcklig mängd dna-spår från gärningspersonen och högre krav på kvalitet än vid traditionell dna-analys. Vilka specifika ärenden som omfattas kommer inte att vara offentlig information på grund av förundersökningssekretess, enligt Polisen.
Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Polisen