En ny rapport från den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet visar att kriminella nätverk i hög grad utnyttjar assistansersättningen. Uppemot 40 procent av brukarna har kommit i kontakt med personliga assistenter som är aktiva inom eller har kopplingar till organiserad brottslighet, enligt Polisen.
Analysen bygger på omfattande korskörningar av data från flera myndigheter och visar att gängkriminella och deras familjer ofta är verksamma inom assistansbranschen, både som assistenter och företrädare för assistansbolag. Under 2022–2023 arbetade personer med koppling till kriminella nätverk på samtliga av de 62 största assistansbolagen i landet.
Av de 699 privata assistansbolagen bedöms 83 ha särskilt nära kopplingar till organiserad brottslighet. Nästan 90 procent av brukarna med dessa bolag som anordnare finns på bolag där aktiva eller kopplade assistenter arbetar. Dessa bolag uppvisar ofta en vit fasad med korrekt redovisning, men bedriver samtidigt kriminell verksamhet.
Brottsligheten inom assistansen innefattar bland annat överdrivna vårdbehov, assistans som inte utförs, tvingade återbetalningar av löner, brukare och anställda utan rätt att vistas i Sverige samt falska dokument från medicinska professioner.
Den organiserade brottslighetens närvaro i assistansbranschen får allvarliga konsekvenser för brukare och samhälle. Personer i utsatta situationer riskerar vanvård och undermålig assistans, samtidigt som felaktigt utbetalda ersättningar kan finansiera annan kriminell verksamhet.
Satsningen mot organiserad brottslighet samordnas av 14 statliga myndigheter, däribland Polisen, Försäkringskassan och Ekobrottsmyndigheten. Totalt beräknas omkring 14 000 personer vara aktiva i kriminella nätverk och ytterligare cirka 48 000 ha kopplingar till dessa, enligt Polismyndighetens bedömning från 2022.
Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Polisen