Det nya avtalet, som sträcker sig över två år, innebär löneökningar på 6,4 procent, med 3,4 procent det första året och 3,0 procent det andra. Enligt Per Hidesten, vd på Industriarbetsgivarna, kan avtalet äventyra svensk industris konkurrenskraft, särskilt i jämförelse med länder som Finland och Tyskland där löneavtal har landat på lägre nivåer.
– Det avtal vi nu har träffat ligger på en hög nivå kostnadsmässigt. Våra företag är djupt bekymrade, men tar ansvar i en turbulent tid, säger Hidesten.
Förhandlingarna har varit tuffa, och Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, påpekar att facken har blundat för det ekonomiska läget, som präglas av geopolitiska spänningar och en negativ utveckling i den globala handelspolitiken.
– Vi befinner oss i en kris som påverkar både företag och anställda, säger Widolf.
En central punkt i förhandlingarna har varit arbetstidsförkortning. Widolf framhåller att det är viktigt för företagen att få flexibilitet för att kunna planera produktionen.
– Mot bakgrund av vår svaga produktivitet är jag bekymrad över fokuseringen på arbetstidsförkortning. Vi borde egentligen öka antalet arbetade timmar, säger Widolf.
Han understryker att löneökningar måste spegla den faktiska utvecklingen i produktiviteten och varnar för att de höga arbetskraftskostnaderna kan påverka jobben negativt. Med en arbetslöshet på nio procent och fler varsel än normalt, är situationen allvarlig. Widolf betonar också att den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter ska förhandla utan politisk inblandning.
– Fack och arbetsgivare inom industrin är eniga om att politiken ska hålla sig borta från arbetstidsfrågor, avslutar Widolf.
En pressträff kommer att hållas den 1 april klockan 09.00 på Storgatan 5, Teknikföretagen, där både fack och arbetsgivare kommer att presentera sina synpunkter. Pressträffen kan även följas via webbsändning.
Källa: Industriarbetsgivarna
Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Industriarbetsgivarna