Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har nyligen publicerat rapporten ”Klimatåtgärder i jordbruket: Mer mat och mindre utsläpp som räknat”, som belyser jordbrukets viktiga roll i Sveriges strävan att nå sina klimatmål. Enligt rapporten kan utsläppen från jordbruket minskas med mer än 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) fram till 2030 och mellan 5 och 6 miljoner ton CO2e till 2045.
Palle Borgström, förbundsordförande för LRF, understryker att en minskad livsmedelsproduktion inte är lösningen på klimatutmaningarna. Istället pekar han på att utsläppen från jordbruket, som uppgick till cirka 7 miljoner ton CO2e 2023, är en naturlig del av de biologiska processerna som krävs för livsmedelsproduktion och ekosystemtjänster.
Rapporten listar 19 klimatåtgärder inom jordbruket, där fyra åtgärder bedöms ha särskilt stor effekt: ökad kolinlagring genom odling av vall, fodertillskott som minskar metanutsläpp från idisslare, användning av fossilfria drivmedel och ökad produktion av biogas från stallgödsel. Borgström betonar att kostnaderna för dessa åtgärder inte kan täckas av lantbrukarna själva och att det krävs ytterligare investeringar från både staten och lantbruksföretagen.
Enligt Borgström skulle det årligen kosta omkring fyra miljarder kronor att producera fossilfri mat, vilket motsvarar endast en procent av vad svenskarna spenderar på mat och dryck varje år. Mellan 1990 och 2023 har utsläppen från det svenska lantbruket minskat med 17 procent, tack vare effektivisering och ökad produktion på mindre yta.
Rapporten, som är den första av sitt slag från LRF i Sverige, syftar till att ge en översikt av möjligheterna att minska växthusgasutsläpp i det svenska lantbruket samtidigt som man fortsätter producera högkvalitativa livsmedel. Data har samlats in från flera källor, inklusive Jordbruksverket och Lantmännen.
– Klimatsmart jordbruk handlar om både effektivisering och aktivt brukande av marken, säger Palle Borgström.
Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Lantbrukarnas Riksförbund