Inflationstakten i Sverige sjönk till 1,6 procent i september 2024, från 1,9 procent i augusti. Minskningen beror främst på lägre drivmedelspriser, enligt SCB. Även KPIF, som exkluderar räntekostnader, visade en nedgång till 1,1 procent.
Inflationstakten i Sverige, mätt med Konsumentprisindex (KPI), sjönk till 1,6 procent i september 2024, vilket är en minskning från 1,9 procent i augusti. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) är denna nedgång främst driven av sjunkande drivmedelspriser.
– Inflationstakten sjönk i september, vilket framför allt kan förklaras av att drivmedelspriserna har gått ned, säger Filip Hellberg, prisstatistiker på SCB.
Den månatliga förändringen i KPI från augusti till september var 0,2 procent. Under samma period föregående år var ökningen 0,5 procent. Prisuppgångar noterades inom kategorier som livsmedel och alkoholfria drycker, kläder samt el. Samtidigt sjönk priserna på transporttjänster, inklusive drivmedel, biluthyrning och utrikes flygresor. Räntekostnader bidrog också till en lägre månadsförändring.
Inflationstakten enligt Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) var 1,1 procent i september, en minskning från 1,2 procent i augusti. KPIF exkluderar effekterna av ändrade räntesatser på hushållens bolån, vilket gör det till Riksbankens målvariabel för penningpolitiken.
Inflationstakten beräknad exklusive energiprodukter (KPIF-XE) var 2,0 procent i september, vilket är en nedgång från 2,2 procent i augusti. Detta mått används ofta för att mäta den underliggande inflationen.
Klicka här för mer fakta om inflation och KPI
Konsumentprisindex (KPI) är det vanligaste måttet på inflation i Sverige och mäter förändringen i priser på varor och tjänster som hushåll konsumerar. KPI påverkas av ändringar i räntesatser, vilket gör att det kan variera beroende på penningpolitiken.
Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) är ett inflationsmått som exkluderar effekterna av ändrade räntesatser på bolån, vilket gör det mer stabilt och till Riksbankens målvariabel. KPIF-XE är en variant av KPIF som också exkluderar energiprodukter för att ge en bild av den underliggande inflationen.
Boendekostnader fortsätter att vara det största bidraget till inflationstakten, med hyra, månadsavgifter för bostadsrättslägenheter och räntekostnader som de främsta faktorerna. Priserna inom livsmedel, restaurangbesök samt hälso- och sjukvård har också ökat. Dessa ökningar motverkades delvis av lägre priser på drivmedel och teleutrustning.
Källa: Statistiska centralbyrån, SCB
Texten är AI-genererad, men granskad innan publicering.