En ny avhandling från Gymnastik- och idrottshögskolan visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på den psykiska hälsan hos svenska skolungdomar, medan hög skärmtid och stillasittande kopplas till sämre mående.
Karin Kjellenberg har i sin avhandling studerat sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa hos svenska högstadieelever. Resultaten visar att det finns kopplingar mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, men inte mellan fysisk aktivitet och kognition eller skolbetyg. Däremot observerades positiva effekter av rörelsepauser på kognitionen under långvarigt stillasittande.
Avhandlingen omfattade 1 139 elever i åldern 13–14 år från 34 olika skolor. Eleverna genomförde tester på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), där deras fysiska aktivitet och stillasittande mättes med hjälp av rörelsemätare under en vecka. De genomförde även konditionstester och enkäter om psykisk hälsa, skärmtid och idrottsdeltagande. Deltagarnas skolbetyg samlades också in.
Studien visade att ungdomar som var fysiskt aktiva, särskilt på sin fritid, rapporterade bättre psykisk hälsa. I kontrast rapporterade ungdomar med hög skärmtid och mycket stillasittande oftare sämre psykisk hälsa. Dessutom hade ungdomar med högre kondition bättre kognitiva förmågor och högre betyg i ämnen som matematik och svenska. Vid en uppföljning i årskurs 9 visade det sig att elever med hög kondition och låg skärmtid i årskurs 7 hade större sannolikhet att få godkända betyg när de avslutade grundskolan.
– Resultaten av dessa studier understryker vikten av att uppmuntra fysisk aktivitet och balanserad skärmtid bland ungdomar. Även om vi inte kan tala om orsakssamband, tyder studierna på att en aktiv livsstil och balanserad skärmtid kan ha betydelse för både psykisk hälsa och skolprestation, säger Karin Kjellenberg.
Avhandlingen innehöll även en experimentell studie om de neurofysiologiska effekterna av stillasittande och rörelse. Här undersöktes hur korta rörelsepauser under en 80-minuters lektion påverkade arbetsminnet och syresättningen i hjärnans främre pannlob, som ansvarar för minne och beslutsfattande. Resultaten visade att lätta rörelsepauser förbättrade arbetsminnet och ökade syresättningen i hjärnan, men effekten varierade mellan ungdomarna. De som hade svårigheter med kognitiva tester gynnades mest av högintensiva pauser.
– Våra resultat visar att även små insatser, som att bryta stillasittande med korta rörelsepauser, kan gynna kognitionen. Dessa pauser kan vara särskilt viktiga för vissa grupper av ungdomar. Sådana insatser kan enkelt integreras i skoldagen, eftersom de inte kräver särskild utrustning eller intensiv ansträngning, avslutar Kjellenberg.
Avhandlingen bidrar till en djupare förståelse för ungdomars rörelsemönster i relation till deras hjärnhälsa, vilket är relevant för forskare, samhällsaktörer, föräldrar och yrkesverksamma som arbetar med ungdomar.
Källa: Gymnastik- och idrottshögskolan
Texten är AI-genererad, men granskad innan publicering.