Folkhälsomyndigheten har presenterat nya rekommendationer för skärmanvändning bland barn och unga. Enligt myndigheten bör barn under 2 år inte använda digitala medier alls, medan äldre barn bör begränsa sin användning till mellan en och tre timmar per dag. Syftet är att främja en bättre balans mellan skärmtid och andra viktiga aktiviteter i livet.
Folkhälsomyndigheten har nyligen lanserat rekommendationer för skärmanvändning bland barn och unga, på uppdrag av regeringen. Barn under 2 år bör helt undvika digitala medier, och äldre barn rekommenderas att begränsa sin skärmtid till mellan en och tre timmar per dag, beroende på ålder. Dessutom föreslås att mobiler och surfplattor hålls utanför sovrummet under natten.
– Rekommendationerna är i första hand ett stöd för föräldrar och vuxna i barnens närhet, men också för barn och unga själva. Vi hoppas att det ska bidra till en bättre balans, motverka problematisk användning och vara en hjälp i familjers vardag, säger Olivia Wigzell, vikarierande generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.
Myndigheten har identifierat både positiva och negativa upplevelser av digitala medier bland unga. Många uttrycker oro över hur deras användning påverkar dem och önskar förändra sina vanor. Forskning visar att hög skärmanvändning kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga bekräftar att det är lätt att fastna i användandet, vilket kan påverka sömn, relationer och fysisk aktivitet negativt.
Folkhälsomyndigheten riktar även uppmaningar till techbolag som driver stora digitala plattformar. Enligt myndigheten skapar algoritmer en miljö där barn riskerar att fastna och exponeras för skadligt innehåll.
– Det är viktigt att framhålla att även techbolagen behöver verka för att minska risken för negativa hälsoeffekter hos barn och unga som använder deras tjänster, säger Olivia Wigzell.
Rekommendationerna omfattar användning av digitala medier på fritiden, inklusive sociala medier, videoklipp, streamade filmer, TV, dataspel och annan visuell underhållning. Dialoger med barn, unga och föräldrar har bidragit till utformningen av dessa riktlinjer, som också har tagits fram i samarbete med experter och myndigheter i andra länder.
Källa: Folkhälsomyndigheten