Obesitas hos barn påverkar hälsan på både kort och lång sikt med risk för bland annat fettlever, högt blodtryck och typ 2-diabetes redan i skolåldern, liksom psykosociala konsekvenser, enligt Karolinska Institutet.
Behandling minskar riskfaktorer för hjärt–kärlhälsa, normaliserar tillväxtmönstret och ökar sannolikheten att ta studenten. 57 procent av ungdomar med obesitas tar studenten, jämfört med 74 procent totalt, enligt studier av Emilia Hagman vid Karolinska Institutet.
Grunden är stöd för struktur i mat och rörelse där hela familjen involveras, enligt Karolinska Institutet.
Kirurgi är tillåten från 15 års ålder men få opereras, enligt kvalitetsregistret SOReg. Samtidigt ökar läkemedelsanvändningen: i december 2025 använde drygt 1 400 barn och unga obesitasläkemedel, enligt Karolinska Institutet. De nya GLP-1-analogerna har stått utanför högkostnadsskyddet; vanliga barndoser kostar omkring 2 500 kronor per månad och familjer har ofta fått söka stöd via Försäkringskassan, enligt Diabetes Wellness Sverige och Karolinska Institutet.
Mellan fem och tio procent av barn och unga i Sverige har obesitas, motsvarande cirka 80 000–100 000 i åldern 2–19 år, och förekomsten är högre bland äldre skolbarn, enligt Folkhälsomyndigheten och Kvalitetsregistret BORIS.
– Två faktorer är viktiga för att behandlingen ska vara en framgång. Den ska börja tidigt och ha god kontinuitet. Vissa kan behöva någon slags interaktion med vården så ofta som varannan vecka, säger Emilia Hagman, docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet, enligt Karolinska Institutet.
– Barn väljer inte själva vilken mat som köps hem och tillagas, åtminstone inte yngre barn, säger Emilia Hagman, docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet, enligt Karolinska Institutet.
– Många familjer har inte råd med de här läkemedlen. Läkemedel för barn i övriga vården är subventionerade, säger Emilia Hagman, docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet, enligt Karolinska Institutet.
Detta är en AI-genererad artikel.