Energimyndighetens kortsiktiga prognos visar att elanvändningen i Sverige förväntas stiga från knappt 132 terawattimmar (TWh) år 2023 till 148 TWh år 2028. Den största delen av denna ökning förväntas ske under de två sista åren av prognosperioden, särskilt inom industrin där flera omställningsprojekt börjar realiseras.
Martin Johansson, enhetschef för Prognos och scenarier på Energimyndigheten, kommenterar utvecklingen:
– Omställningen inom industrin är en tydlig trend. Samtidigt leder en osäker omvärld och fortsatt lågkonjunktur till försämrat investeringsklimat, vilket gör att utvecklingen inte går i den takt vi tidigare sett. Men nytt fokus på att främja konkurrenskraften inom EU kan lyfta läget och göra att tempot i omställningen ökar, avslutar Johansson.
Prognosen visar även att elproduktionen förväntas öka med 15 procent, från 163 TWh till 187 TWh, drivet av en fortsatt utbyggnad av landbaserad vindkraft, mer solkraft och ökad produktion från befintlig kärnkraft. Vindkraftsproduktionen beräknas öka med nästan 40 procent och nå 47 TWh år 2028, medan solelsproduktionen förväntas tredubblas till 6 TWh.
Nettoexporten av el, som var knappt 29 TWh år 2023, väntas öka med 24 procent och uppgå till 39 TWh vid slutet av prognosperioden. Energimyndigheten publicerar kortsiktiga prognoser två gånger om året, vilket syftar till att ge underlag till Finansdepartementets prognoser över statens skatteintäkter och öka kunskapen för andra aktörer i samhället. Långsiktiga scenarier som sträcker sig fram till 2060 publiceras den 20 mars.
Källa: Energimyndigheten
Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Energimyndigheten