Den svenska ekonomin växte svagt under tredje kvartalet 2024, med en fortsatt nedgång i BNP under oktober. Hushållen sparar en stor del av sina inkomster, vilket påverkar konsumtionen negativt.
Den svenska ekonomin har visat en blygsam tillväxt under det tredje kvartalet i år. Trots detta avslutades kvartalet med en nedgång i september, och BNP fortsatte att sjunka ytterligare i oktober. Enligt Johannes Holmberg, nationalekonom på SCB, är en av anledningarna till den svaga konsumtionen att hushållen fortsätter att spara en relativt stor del av sina inkomster.
Tidskriften ”Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv” sammanfattar den aktuella ekonomiska situationen utifrån den senaste statistiken. I oktober låg elva av tretton indikatorer i SCB:s konjunkturklocka under sin långsiktiga trend. De flesta indikatorerna befinner sig i recessionsfasen, men flera är nära gränsen mellan recession och återhämtning.
Enligt den nya statistiken har den genomsnittliga transaktionen i livsmedelsbutikerna varit i stort sett densamma under 2024 jämfört med 2023. Samtidigt har den genomsnittliga matkassen minskat i volym under de senaste höginflationsåren.
Under de senaste åren har hushållen också valt att substituera livsmedel, vilket innebär att de köpt mindre av de varor som blivit dyrare och mer av de som blivit billigare. Denna substitution har haft en något större påverkan på livsmedelsinflationen under 2022 och 2023 än tidigare under 2000-talet, även om effekterna har varit marginella.
Nästa nummer av ”Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv” publiceras den 20 januari 2025 klockan 8.00. Använd gärna fakta ur denna statistiknyhet men kom ihåg att ange Källa: SCB.
Källa: Statistiska centralbyrån, SCB
Texten är AI-genererad, men granskad innan publicering.