Sveriges sjuknota, det samhällsekonomiska värdet av arbete som inte utförs vid längre sjukskrivningar, nådde 102 miljarder kronor 2025. Av detta stod psykisk ohälsa för 49,3 miljarder – en real ökning med 6,2 miljarder jämfört med 2024, enligt Skandia i ett pressmeddelande om rapporten Hur är läget, Sverige 2026?.
På Gotland beror 38,6 procent av de längre sjukskrivningarna på psykisk ohälsa – lägst i landet och under rikssnittet 48 procent. Högst andel har Värmland med 55,2 procent, enligt rapporten.
Skandia uppger att kvinnors sjuknota ökade med 11,9 procent 2025, nästan dubbelt så snabbt som männens. En tredjedels minskning av psykisk ohälsa-sjukskrivningarna hade stärkt ekonomin med 16,4 miljarder kronor, enligt beräkningarna.
– Bakom varje siffra finns en människa. Att psykisk ohälsa i dag ligger bakom nära hälften av alla längre sjukskrivningar är djupt oroande och visar att vårt system för att fånga upp ohälsa i tid inte fungerar tillräckligt väl, säger Gabriel Lundström, hållbarhetschef på Skandia, i ett pressmeddelande.
Rapporten bygger på data från Försäkringskassan, enligt Skandia.
Detta är en AI-genererad artikel.