Region Gotland förväntar sig ett ekonomiskt underskott på 264 miljoner kronor vid årets slut, främst på grund av höga pensionskostnader och inflation. Trots att intäkterna ökat har de inte hållit jämna steg med kostnaderna. Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin uppmanar till statligt ingripande.
Region Gotland har sammanställt sitt ekonomiska resultat för de första åtta månaderna av året och prognosen pekar på ett underskott på 264 miljoner kronor vid årsskiftet. Detta underskott är väntat, då regionen drabbats av höga pensionskostnader och inflation som drivit upp kostnaderna i de flesta verksamheter. Även om intäkterna från statsbidrag, skatter och utjämningsbidrag har ökat, har de inte kunnat matcha kostnadsökningarna.
Den politiska ledningen har beslutat att använda resultatutjämningsreserven, en sällan använd lösning, för att hantera situationen. Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande, betonar att läget är tufft i alla Sveriges regioner, men särskilt för Gotland som är landets minsta och enda ö-region.
– Det är ett väldigt tufft läge i Sveriges alla regioner, så också i Region Gotland. Vi uppvaktar staten mycket intensivt om det svåra att vara landets minsta och enda ö-region och man måste ta Gotlands situation på allvar och gripa in nu. Vi behöver ökat ekonomiskt stöd alternativt ett radikalt förändrat huvudmannaskap för sjukvården, säger Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande.
Nämndernas underskott i delår 2 visar på ett sammantaget underskott med 164 miljoner kronor, där hälso- och sjukvården står för den största delen på 112 miljoner kronor. Fem av regionens nämnder förväntas inte klara sina budgetar i år. I april beräknades underskottet till 298 miljoner, men tack vare insatser som minskat resande har underskottet reducerats något.
– Alla nämnder har det tufft. Vi har i hela organisationen jobbat hårt med att anpassa verksamheterna och vi ser att insatserna gjort att underskottet blir mindre än vi trodde i april. Att göra snabba drastiska förändringar är svårt och riskerna med det är stora då det skulle drabba barn, äldre, sjuka och medarbetare hårt och riskera vår gotländska välfärd. Jag vet att man inom alla regionens verksamheter jobbar hårt och gör allt vad de kan för att komma i balans, säger Meit Fohlin.
Regionen arbetar vidare med effektiviseringar, såsom att minska lokalyta och utveckla digitalisering. Trots att vissa insatser haft effekt är underskottet fortfarande stort. Ulrika Jansson, ekonomidirektör, påpekar att regionen hittills lånat 100 miljoner kronor och förväntas behöva låna ytterligare 200 miljoner innan årets slut.
– Vi kan se att en del av de insatser som gjorts både gemensamt och i alla olika verksamheter har gett effekt. Det befarade underskottet är ändå något lägre än den prognos vi hade i april. Men det är inte tillräckligt för att ha en ekonomi i balans. Vi har hittills i år varit tvungna att låna 100 miljoner kronor och ser ut att behöva låna ytterligare 200 miljoner kronor innan årsskiftet. Nästa år minskar pensionskostnaderna och återgår till en mer normal nivå, men de årliga kostnadsökningarna som exempelvis löner och andra prisökningar är höga och underskottet i nämndernas verksamheter behöver på något sätt åtgärdas, säger Ulrika Jansson.
Klicka här för mer fakta om Region Gotlands ekonomiska utmaningar
Region Gotland kämpar med att balansera sin ekonomi på grund av ökade pensionskostnader och inflation. Fem av regionens nämnder förväntas inte klara sina budgetar, där hälso- och sjukvårdsnämnden står för det största underskottet. Regionen har redan lånat 100 miljoner kronor och planerar att låna ytterligare 200 miljoner innan årets slut.
Källa: Region Gotland
Texten är AI-genererad, men granskad innan publicering.