Hållbarhetspolicyn tar form – En vägledning för framtiden
Ett av de viktigaste besluten som väntas tas under sammanträdet är antagandet av en ny och heltäckande hållbarhetspolicy för Region Gotland. Den föreslagna policyn, som ersätter den tidigare miljöpolicyn, är avsedd att bli ett centralt dokument för regionens arbete med hållbarhet. Policyn syftar till att skapa en gemensam plattform för alla verksamhetsområden inom regionen, så att hållbarhetsaspekter integreras systematiskt i allt beslutsfattande och i den dagliga verksamheten.
Detta steg är en del av regionens strävan att nå målen i den långsiktiga utvecklingsstrategin ”Vårt Gotland 2040”. Strategin sätter höga ambitioner när det gäller både ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, och hållbarhetspolicyn förväntas vara ett verktyg för att få alla delar av regionens verksamhet att arbeta mot samma mål.
Hållbarhetspolicyn kommer också att fungera som vägledning för både anställda och beslutsfattare inom regionen och dess bolag. Policyn omfattar grundläggande principer som ska styra beslut och aktiviteter i linje med ett hållbart samhällsbyggande. För att säkerställa att policyn får genomslag planeras även kommunikations- och utbildningsinsatser som ska bidra till att anställda och invånare förstår och agerar enligt de nya riktlinjerna.
Genom att anta en hållbarhetspolicy som är bredare än enbart miljöaspekter hoppas Region Gotland på att skapa en tydligare riktning för det övergripande hållbarhetsarbetet. Policyn väntas också innebära en ökad medvetenhet om att hållbarhetsfrågor påverkar allt från ekonomiska beslut till sociala och miljömässiga prioriteringar.
Nationell samordning av sjukvården under höjd beredskap
En annan stor fråga som ska behandlas under sammanträdet är Gotlands deltagande i den nationella samordningen av hälso- och sjukvården vid höjd beredskap och krig, kallad Nationell Samordning, Planering och Ledning (NSPL). Denna samordning är en del av Sveriges totalförsvarsplanering och är avgörande för att säkerställa att hälso- och sjukvården fungerar även under svåra påfrestningar, som krig eller stora kriser.
NSPL är utformat för att skapa en gemensam struktur för Sveriges 21 regioner, vilket innebär att hälso- och sjukvården kan samordnas bättre och att resurser kan delas över regiongränser vid behov. Det är ett viktigt steg för Gotland, som genom sitt geografiska läge har specifika utmaningar när det gäller att snabbt kunna mobilisera sjukvårdsresurser i händelse av en större kris.
Beslutet innebär att Region Gotland kommer att vara en del av en större nationell samverkan som säkerställer en sammanhållen krisberedskap. Detta kan inkludera allt från ökad IVA-kapacitet och förbättrade vårdplatser till mer koordinerade sjuktransporter och planering för att hantera plötsliga ökningar i vårdbehov. För Gotland, med sin avgränsade position, är detta samarbete särskilt viktigt för att kunna hantera situationer där man snabbt kan behöva stöd från fastlandet eller andra regioner.
Beslutet att delta i NSPL innebär också att Gotland kommer att bidra till och dra nytta av den nationella krisplanering som utvecklas inom ramen för Sveriges medlemskap i NATO. Gotland blir därmed en del av det nätverk som arbetar för att stärka landets beredskap och förmåga att hantera stora påfrestningar, både genom nationella insatser och genom internationellt samarbete.
Motion om trädplanteringsinitiativ för ungdomar – ett steg mot ökad miljömedvetenhet
På sammanträdet kommer regionstyrelsen även att ta ställning till en motion om ett trädplanteringsinitiativ för ungdomar. Förslaget, som har väckts av Centerpartiet, syftar till att varje gymnasieelev på Gotland ska ges möjlighet att plantera ett träd som en del av sin utbildning. Tanken är att koppla ungdomar närmare miljöfrågor genom ett konkret och personligt engagemang, vilket i sin tur skulle kunna stärka deras förståelse för klimatfrågor och hållbar utveckling.
Motionen framhåller också att ett trädplanteringsinitiativ kan ha positiva effekter för miljön, då det skulle bidra till fler träd på Gotland. Samtidigt menar motionären att initiativet skulle skapa ett positivt minne för ungdomarna, och att det skulle bidra till en starkare koppling mellan den yngre generationen och naturen.
Trots dessa fördelar har förslaget mött visst motstånd från tekniska nämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Båda nämnderna har pekat på praktiska och ekonomiska utmaningar med att genomföra initiativet. Bland annat skulle projektet kräva att elever och personal arbetar utanför det ordinarie skolschemat, och att det skulle innebära betydande kostnader för plantering och skötsel av träden. Det uppskattas att kostnaden skulle uppgå till cirka 6,6 miljoner kronor per år för att hantera 600 elevers årliga trädplantering, med ytterligare driftkostnader för skötsel.
Regionstyrelsen kommer att ta ett slutgiltigt beslut om motionen, men det väntas att förslaget avslås på grund av de höga kostnaderna och de praktiska svårigheterna att genomföra projektet.
Trafiksäkerhet vid Tingstäde träsk – skydd av dricksvattentäkten
Regionstyrelsen förväntas också fatta beslut om att hemställa till Länsstyrelsen i Gotlands län om åtgärder för att öka trafiksäkerheten på väg 148, särskilt i närheten av dricksvattentäkten Tingstäde träsk. Detta område är av stor betydelse för Gotlands dricksvattenförsörjning, och det har identifierats att trafikolyckor i området skulle kunna få allvarliga konsekvenser för vattenkvaliteten.
Bakgrunden till detta initiativ är dricksvattenproblemen som drabbade norra Gotland under hösten 2023, där en stor del av invånarna var beroende av tankbilar för vattenförsörjning. De små marginalerna i vattenförsörjningen har visat att det behövs mer omfattande åtgärder för att minska risken för framtida vattenstörningar.
En olycka längs väg 148, där trafik med farligt gods förekommer, skulle kunna leda till allvarlig förorening av Tingstäde träsk, vilket i sin tur skulle kunna påverka vattenförsörjningen för stora delar av Gotland. Därför hemställer nu regionstyrelsen om att Länsstyrelsen ska vidta åtgärder för att minimera risken för olyckor. Förslag på åtgärder inkluderar sänkta hastighetsbegränsningar, omkörningsförbud och installation av mitträcken på vissa sträckor.
Även om dessa förändringar kan leda till små tidsförluster för pendlare, anser regionen att det är nödvändigt för att skydda dricksvattentäkten och säkerställa en trygg och hållbar vattenförsörjning för Gotlands invånare.
Översyn av rutiner för tjänsteresor
En annan viktig punkt på dagordningen är en översyn av regionens rutiner för tjänsteresor. Denna översyn kommer efter att tidigare granskningar har visat att det finns behov av tydligare styrdokument och bättre rutiner för att säkerställa att alla tjänsteresor genomförs i enlighet med regionens riktlinjer.
Granskningarna har pekat på otydligheter när det gäller om resor har godkänts och genomförts korrekt, samt om fakturor och leverantörer har hanterats på rätt sätt. I vissa fall har det också framkommit att felaktiga leverantörer har använts, vilket har lett till extra kostnader för regionen.
Regionstyrelsen väntas därför besluta att ge regiondirektören i uppdrag att genomföra en omfattande översyn av rutiner och styrdokument för tjänsteresor. Målet med översynen är att identifiera områden som behöver förbättras och att säkerställa att alla resor genomförs på ett korrekt och kostnadseffektivt sätt, i linje med regionens policyer och riktlinjer.