Sammanställningen bygger på 84 000 långtidsmätningar i 8 100 byggnader under perioden 2020–2025. Statistiken har tagits fram med stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten, uppger Radonova Laboratories i pressmeddelandet.
De högsta årsmedelvärdena återfinns i Stockholms län (46 000 Bq/m³), Kalmar län (27 000 Bq/m³) och Västernorrlands län (16 000 Bq/m³). På Gotland har inga nivåer över 1 000 Bq/m³ registrerats.
Radonova framhåller att halterna kan förändras över tid av exempelvis ventilation eller ombyggnationer, vilket gör regelbunden uppföljning nödvändig. En uppdaterad version av Europeiska koden mot cancer, framtagen på uppdrag av EU‑kommissionen och samordnad av IARC/WHO, lyfter nu även radon i arbetsmiljön som en fråga för beslutsfattare.
Arbetsgivare är enligt strålskyddslagen skyldiga att ha kontroll över radonhalten på arbetsplatsen. Om årsmedelvärdet överstiger 200 Bq/m³ under arbetstid ska detta anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten och vid behov följas av åtgärder, enligt pressmeddelandet.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon omkring 500 fall av lungcancer i Sverige varje år, och risken är högre för personer som röker eller har rökt.
– Det är positivt att radon uppmärksammas i ett större europeiskt sammanhang. Att koden nu innehåller råd riktade till beslutsfattare visar att arbetsmiljöperspektivet behöver få större prioritet och följas upp mer systematiskt. I dag vet vi att endast en bråkdel av landets arbetsplatser genomfört en radonmätning under den senaste femårsperioden, säger Karl Nilsson, vd på Radonova Laboratories, i ett pressmeddelande via Mynewsdesk.
Detta är en AI-genererad artikel.