Försvarsmakten går in i Natos incidentberedskap på Island under februari och mars. Flygvapnet deltar med en stridsflygenhet med Jas 39 Gripen och tar ansvar för gemensamma luftförsvarsuppgifter, uppger Försvarsmakten i ett pressmeddelande.
Sedan slutet av förra året tillhör Försvarsmakten JFC Norfolk – ett Nato-område som sträcker sig från Nordamerika till Finlands och Norges gräns mot Ryssland och omfattar Arktis samt den transatlantiska länken, enligt Försvarsmaktens webbplats.
– Arktis är en del av vårt nya operationsområde i Nato och ett strategiskt viktigt område. Det utgör en viktig pusselbit i försvaret av alliansen och vi vet att Ryssland har ambitioner i Arktis. Att vi nu kommer bidra till stabilitet och säkerhet i området visar att Sverige och Försvarsmakten tar ansvar för Natos gemensamma luftförsvarsuppgifter, säger chefen för operationsledningen, viceamiral Ewa Skoog Haslum, i ett pressmeddelande från Försvarsmakten.
En stridsflygsenhet motsvarande en stridsflygdivision med markpersonal från Skaraborgs flygflottilj (F 7) baseras på Keflavík flygbas. Flottiljens specialflygsskvadron har tidigare baserat på Island under 2024 för luftburen övervakning och stridsledning i samband med Natos toppmöte, enligt Försvarsmaktens webbplats.
De svenska stridsflygen och stridsledningen leds av Natos Combined Air Operations Centre i Uedem i Tyskland. Natos luftrumsövervakning och incidentberedskap, Air Policing, har verkat sedan början av 1960-talet, enligt Försvarsmaktens webbplats.
– Stridsflygenheten är väl rustad för uppgiften och vi har precis som flygvapnets andra förband en lång erfarenhet av incidentberedskap. Vi har även vana av att verka i vinterklimat och förutsättningar att agera på de olika typer av hot som vi kan ställas inför när vi skyddar Islands territoriella integritet, säger kontingentschefen, överstelöjtnant Johan Legardt från Skaraborgs flygflottilj, i ett pressmeddelande från Försvarsmakten.
Detta är en AI-genererad artikel.