Försvarsmakten beskriver behovet av att fortsätta upprustningen i hög takt med hänvisning till det allvarliga omvärldsläget. Förslagen omfattar verksamhet och investeringar som ytterligare stärker den militära förmågan de närmaste åren, enligt Försvarsmakten i ett pressmeddelande på Mynewsdesk.
Underlaget utgår från planeringsramar i regleringsbrevet för 2026. Regeringens styrning omfattar en stor del av riksdagens beslutade förstärkningar, vilket innebär att försvarsutgifterna på några år ska öka till 3,1 procent av BNP enligt Natos sätt att räkna.
– Vi investerar nu på en nivå som motsvarar 3,1 procent av BNP därför att säkerhetsläget kräver det. Fokus ligger på operativ effekt i krigsförbanden, bland annat genom mer luftvärn, mer ammunition, fler obemannade system och utvecklade förutsättningar för robust ledning. Det handlar om faktisk förmåga här och nu. 2026-2027 är åren då det tas tydliga steg i krigsförbandens förmåga. Allt och alla ska verka för att optimera krigsförbandens effekt vid varje givet mättillfälle, säger överbefälhavare Michael Claesson, Försvarsmakten, i ett pressmeddelande.
Förslaget baseras på riksdagens försvarsbeslut för 2025–2030 och Natos förmågemål. Prioriterat är krigsförbandens utveckling: stärkt ledning, investeringar i obemannade system, fortsatt anskaffning av luftvärn och ammunition, ökad uthållighet, förbättrad underrättelseinhämtning samt förstärkt förmåga till värdlandsstöd.
– Upprustningen fortsätter med full kraft. Investeringarna ökar från 165 till 182 miljarder fram till 2030 därför att vi måste öka vår uthållighet och vår slagkraft i ett allvarligt omvärldsläge. Det finns inget utrymme för tvekan eller tempotapp. Nu är det genomförande som gäller. Vi stärker Sveriges försvar samtidigt som vi levererar på Natos förmågemål. Försvaret av Sverige och alliansen är en och samma uppgift, säger överbefälhavare Michael Claesson, Försvarsmakten, i ett pressmeddelande.
Detta är en AI-genererad artikel.