Spionage sker nära oss och rör inte bara militära hemligheter utan även uppgifter om organisationer, personal och teknik, enligt FOI i ett pressmeddelande.
Rapporten bygger på öppna fall där 70 personer dömts för spioneri i Europa mellan 2008 och 2024. I två tredjedelar av fallen var Ryssland uppdragsgivare; Kina förekom i sex. Flest fall finns i Baltikum, särskilt Estland. De dömda är nästan uteslutande män och var mellan 21 och 82 år, uppger FOI.
Vanliga metoder är fotografering av skyddsobjekt och transporter samt vidarebefordran av information genom både klassiska överlämningar och digitala kanaler. Rekrytering sker oftast genom uppdragsgivare, ibland via sociala medier. Drivkrafterna liknar kalla krigets: ekonomi, ideologi, påtryckningar och personliga motiv, enligt FOI.
FOI ser också fler nätverk och engångsagenter, vilket utmanar bilden av den ensamma spionen.
– Komplexiteten växer. Om det förr var vanligt att uppdragsgivaren mest sökte långa relationer till spioner placerad på insidan av till exempel en militär organisation kombineras det i dag med rekrytering av personer som utför engångsuppdrag. Rent krasst kan man säga att det är personer som uppdragsgivaren struntar i om de åker fast eller ej, säger Elina Elveborg Lindskog, forskare och projektledare för studien, FOI, i ett pressmeddelande.
Detta är en AI-genererad artikel.