Regioner och kommuner har huvudansvaret för bemanningen i hälso- och sjukvården även vid höjd beredskap. Civilplikt ska inte ersätta detta ansvar utan stödja det när behoven är större, uppger Socialstyrelsen på sin webbplats.
Förslaget innehåller två vägar: unga som mönstrat kan kallas till en längre grundutbildning till sjukvårdare, baserad på befintliga undersköterskekurser. Dessutom kan personer med tidigare vårdutbildning – exempelvis undersköterskor, sjuksköterskor och läkare – som lämnat vården eller inte är bundna till annan totalförsvarsverksamhet kallas in.
Myndigheten skissar tre ambitionsnivåer över fem år: totalt 10 000 till drygt 20 000 civilpliktiga, varav 3 000–8 000 med tidigare vårdutbildning. Bristen på praktikplatser lyfts som en utmaning och Socialstyrelsen föreslår ekonomisk kompensation till mottagande regioner och kommuner. Den lägsta nivån motsvarar cirka 15 procent fler elever.
Civilplikt kan även bli aktuell inom tandvården, men kräver mer analys och stegvis utveckling. För att genomföra förslaget behövs regeringsbeslut. Därefter ska Socialstyrelsen, Plikt- och prövningsverket och MSB ta fram detaljerade planer. Vid beslut i närtid kan grundutbildning starta tidigast hösten 2028, medan civilplikt för redan vårdutbildade kan börja våren 2027. Regioner och kommuner, inklusive Region Gotland, uppmanas samtidigt att fortsätta sin egen bemanningsplanering, enligt Socialstyrelsen (socialstyrelsen.se).
Detta är en AI-genererad artikel.