Fartyg från olika nationer har samarbetat för att stärka alliansens gemensamma förmåga till ubåtsjakt. Övningarna har inkluderat ett utbyte av personal och tekniska insikter mellan de allierade.
Fartyg från en av Natos stående sjöstyrkor har under veckan genomfört ubåtsjaktövningar i Östersjön i samarbete med svenska marinen. Övningarna involverade korvetter, fregatter, stödfartyg, helikoptrar och flygplan från flera nationer, med syftet att stärka alliansens gemensamma förmåga att hantera ubåtar.
Ett av momenten under övningarna var ett utbyte där personal från flera av natostyrkans fartyg samlades på den svenska korvetten HMS Helsingborg.
– Det är flera saker som skiljer Östersjön från andra havsområden när det handlar om att söka efter saker under vattnet. Dels är det grunt, botten är på sina håll kuperad och den varierande salthalten gör att avstånden man kan upptäcka en ubåt på med hjälp av sonaren blir korta, säger marinens operationschef, kommendör Marko Petkovic.
Under övningen klättrade tolv specialister från de belgiska, franska, nederländska och brittiska flottorna ombord på HMS Helsingborg för att se hur de svenska kollegorna arbetar. Efter en rundvandring på vapendäck samlades besökarna i fartygets stridsledningscentral, där de fick kontakt med en misstänkt ubåt.
Den stora aktiviteten genomfördes tillsammans med Natos stående fartygsstyrka, SNMG1. Samtidigt pågår aktiviteter vid F17 i Ronneby, där amerikanska ubåtsjaktflygplan, P-8 Poseidon, använder den svenska flygflottiljen som bas för sina operationer. Flygplanen deltar i övningen Dynamic Merlin, där svenska flygvapnet bidrar med stöd och sjöoperativ helikopter.
Helikoptern anlände till området och klassificerade kontakten som en säker ubåt med sin sänkbara sonar. Medan helikoptern övervakade ubåten drog sig korvetten tillbaka för att förbereda sig för bekämpning.
Det fräser till när torpeden lämnar fartyget och far iväg i det kalla vattnet.
Sverige har fartyg, sensorer och metoder som är särskilt anpassade för Östersjömiljön, och personal som är experter på detta område.
– Med våra kunskaper ökar vi förmågan hos Nato samtidigt som vi gärna delar med oss av våra kunskaper till allierade. På så sätt gör vi tillsammans Nato bättre och stärker säkerheten, avslutar Marko Petkovic.
Källa: Försvarsmakten
Texten är AI-genererad, men granskad innan publicering.