Regeringen presenterade på onsdagen, tillsammans med Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, en blocköverskridande överenskommelse om att kraftigt bygga ut det svenska försvaret. Målet är att snabbt nå Natos nya riktlinje om försvarsutgifter på 3,5 procent av BNP, enligt ett pressmeddelande från regeringen.
Utbyggnaden ska tillfälligt finansieras genom lån, vilket innebär en ökad statsskuld på upp till 300 miljarder kronor under perioden 2026–2034. Av dessa får högst 50 miljarder kronor användas till investeringar inom det civila försvaret, såsom infrastruktur och lagerhållning av livsmedel, läkemedel och drivmedel. Stödet till Ukraina räknas inte in i detta tak.
Om Nato beslutar om ytterligare mål för bredare säkerhetsrelaterade investeringar, är partierna överens om att även dessa ska uppnås. Enligt överenskommelsen ska det finansiella sparandet i offentlig sektor åter vara i balans senast 2035, och skuldankaret på 35 procent av BNP ska ligga fast.
Satsningen innebär ökade investeringar i personal, materiel, infrastruktur och forskning, samt förstärkning av krigsförband och det civila försvaret. Erfarenheter från kriget i Ukraina ska beaktas vid utformningen av satsningarna.
– Denna överenskommelse banar väg för en historisk upprustning av försvaret som gör Sverige och Nato säkrare. Nu måste alla inblandade göra sitt yttersta för att påskynda upprustningen kommande år, säger försvarsminister Pål Jonson i pressmeddelandet.
Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Regeringen.Se
