Försvarsmakten och MSB har lämnat gemensamma utgångspunkter för utvecklingen av totalförsvaret till regeringen, med målet att ge alla berörda en samsyn kring hot och åtgärder, enligt ett pressmeddelande från Försvarsdepartementet på regeringen.se.
Uppdraget bygger på regeringens beslut i december 2024 om förutsättningar för totalförsvaret 2025–2030. Utgångspunkterna ska kunna användas frivilligt av kommuner, regioner, myndigheter, företag och organisationer i sina förberedelser.
Hotbilden bedöms som bred och omfattar bland annat konventionella militära angrepp, cyberangrepp, sabotage, informationspåverkan, terrorism och ekonomiska påtryckningar. Myndigheterna betonar behovet av samordnad och flexibel planering som också stärker Natos kollektiva säkerhet.
Bland typscenarierna som ska vägleda planeringen finns hybrida hot, behov av värdlandsstöd, begränsat anfall mot norra Sverige, anfall mot Gotland, fjärrangrepp samt förstärkning av Natos norra flank och i Baltikumområdet.
Under 2025–2030 ska Försvarsmakten och MSB årligen redovisa hur samordningen fortskrider och hur planeringen anpassas till Nato-processer. Första redovisning sker i årsredovisningen för 2025, enligt Försvarsdepartementet.
– Utgångspunkterna gör det enklare för totalförsvaret att planera för hybridhot, fjärrangrepp och värdlandsstöd. Det gör både Sverige och Nato säkrare och starkare, säger försvarsminister Pål Jonson, i ett pressmeddelande.
– För att bygga ett starkt totalförsvar så måste alla aktörer ta sitt ansvar och agera. Läs den här skriften, ta till er av det som står i den, dra slutsatser utifrån den egna verksamheten och de egna förutsättningarna, och vidta åtgärder. Alla måste gå från ord till handling, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin, i ett pressmeddelande.
Detta är en AI-genererad artikel.