Försvarsmakten uppger i ett pressmeddelande att upprustningen av Sveriges militära försvar ska fortsätta i hög takt de kommande åren. Budgetunderlaget för 2027 innehåller förslag på verksamhet och investeringar som ska ge ytterligare förstärkningar av förmågan.
Förslagen utgår från de ekonomiska planeringsramar som anges i regleringsbrevet för 2026. Regeringens styrning omfattar stora delar av de förstärkningar riksdagen beslutat om och innebär att försvarsutgifterna på några år ska öka till 3,1 procent av BNP enligt Natos sätt att räkna, enligt samma källa.
– Vi investerar nu på en nivå som motsvarar 3,1 procent av BNP därför att säkerhetsläget kräver det. Fokus ligger på operativ effekt i krigsförbanden, bland annat genom mer luftvärn, mer ammunition, fler obemannade system och utvecklade förutsättningar för robust ledning. Det handlar om faktisk förmåga här och nu. 2026-2027 är åren då det tas tydliga steg i krigsförbandens förmåga. Allt och alla ska verka för att optimera krigsförbandens effekt vid varje givet mättillfälle, säger överbefälhavare Michael Claesson, Försvarsmakten, i ett pressmeddelande.
Budgetunderlaget utgår från riksdagens försvarsbeslut 2025–2030 och Natos förmågemål för Sverige. Försvarsmakten prioriterar utveckling av krigsförbanden genom förstärkt ledningsförmåga, investeringar i obemannade system, fortsatt anskaffning av luftvärn och ammunition, stärkt uthållighet, förbättrad underrättelseinhämtning samt ökad förmåga till värdlandsstöd.
– Upprustningen fortsätter med full kraft. Investeringarna ökar från 165 till 182 miljarder fram till 2030 därför att vi måste öka vår uthållighet och vår slagkraft i ett allvarligt omvärldsläge. Det finns inget utrymme för tvekan eller tempotapp. Nu är det genomförande som gäller. Vi stärker Sveriges försvar samtidigt som vi levererar på Natos förmågemål. Försvaret av Sverige och alliansen är en och samma uppgift, säger överbefälhavare Michael Claesson, Försvarsmakten, i ett pressmeddelande.
Detta är en AI-genererad artikel.