Turkiet har länge lutat sig mot väst men upplever att landets säkerhetspolitiska prioriteringar inte tas på tillräckligt stort allvar. Det framgår av en rapport från FOI, publicerad via Mynewsdesk.
– Det har lett till att Turkiets strävar efter strategisk autonomi som ett utrikespolitiskt mål, säger Marianna Serveta som är analytiker på FOI och står bakom rapporten Turkiets säkerhetspolitiska färdriktning, strategisk autonomi och stormaktsberoenden, i rapporten.
Rapporten studerar Turkiets agerande i Syrien, Libyen, Azerbajdzjan och Somalia. FOI bedömer att Ankara kommit en bit mot större handlingsfrihet, men att centrala beroenden består: handel med EU, växande ekonomiskt och teknologiskt beroende av Kina, behov av amerikanskt krigsmateriel och Natos luftförsvar samt energikopplingar till Ryssland.
– Ankaras ambition att vara en nyckelspelare i pågående konflikter i närområdet, eller områden som landet prioriterar, kräver fortsatt militär koordinering med både Washington och Moskva, säger Marianna Serveta, analytiker på FOI, i rapporten.
En nyckel i strategin är fler partners inom försvarsindustrin – även med Sverige. Sedan 2012 finns ett ramavtal om militärtekniskt samarbete, och sedan sommaren 2023 förhandlas ett nytt avtal om övning och utbildning.
– Turkiet har ett ökat intresse för samarbete med Sverige för utbyte av underrättelse, cyberdomänen och kontraterrorism. Turkiets försvarsindustriella kompetens, främst inom drönarsektorn, gör landet till en attraktiv kandidat för Sverige att samarbeta med i försvarsmateriella frågor, säger Marianna Serveta, analytiker på FOI, i rapporten.
FOI framhåller att förståelsen för Turkiets vägval blivit mer angelägen sedan Sverige gick med i Nato i mars 2024; Turkiet har varit medlem sedan 1952.
Läs mer: Vart är Turkiet på väg? | FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut: https://www.mynewsdesk.com/se/foi_-_totalforsvarets_forskningsinstitut/news/vart-aer-turkiet-paa-vaeg-502673
Detta är en AI-genererad artikel.