I ett nytt memo analyserar forskare vid FOI följderna av den så kallade Grönlandskrisen för transatlantisk, europeisk och global säkerhet, enligt FOI i en nyhet på Mynewsdesk. Forskarna bedömer att frågan blir kvar i USA:s relationer med Europa, Ryssland och Kina och lyfter om agerandet är knutet till president Trump eller en bredare omorientering bort från Europa.
– Nato består fortfarande, men krisen kan också visa sig vara början till slutet. I alla fall för Nato i dess nuvarande form, säger Alina Engström, forskare vid FOI, enligt FOI på Mynewsdesk.
– Det är sannolikt att Grönland bara är den första av flera kriser där USA sätter hård press på Natoallierade, säger Olof Kronvall, analytiker på FOI, enligt FOI på Mynewsdesk.
Vissa aktörer betonade anpassning till USA – däribland Natos generalsekreterare Mark Rutte, de baltiska staterna och Polen – medan Norden och övriga EU kombinerade anpassning med motstånd, till exempel stöd för Danmark och deltagande i övningen Arctic Endurance på Grönland. USA avstod från övningen och president Trump hotade deltagande länder med tullhöjningar, enligt FOI.
FOI framhåller att både anpassning och motstånd rymmer risker eftersom Europa är beroende av USA militärt, ekonomiskt och teknologiskt. Krisen gynnar samtidigt Ryssland och Kina, som ser möjligheter när den regelbaserade världsordningen ifrågasätts. Ett mer självständigt Europa och ökad närvaro i Arktis skulle däremot inte välkomnas av Moskva eller Peking, enligt FOI.
Läs mer: En avvägning mellan anpassning och motstånd | FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut (https://www.mynewsdesk.com/se/foi_-_totalforsvarets_forskningsinstitut/news/en-avvaegning-mellan-anpassning-och-motstaand-506305)
Detta är en AI-genererad artikel.