Framväxande och strategiskt viktig teknik får allt större utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse. Regeringen har därför beslutat att utse en särskild utredare för att se över hur uppgifter som rör sådan forskning och innovation kan skyddas, enligt ett pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet och Utbildningsdepartementet på regeringens webbplats (regeringen.se).
Bakgrunden är att forskningsansökningar och liknande dokument i dag kan begäras ut enligt offentlighetsprincipen, något som enligt regeringen riskerar att utnyttjas av främmande makt och andra aktörer. I linje med den nationella säkerhetsstrategin ska utredningen analysera behovet av skydd både ur ett säkerhets- och ur ett kommersialiserings- och nyttiggörandeperspektiv.
Regeringen pekar ut sex prioriterade teknikområden som strategiskt viktiga: AI och autonoma system, avancerad digital teknik inklusive halvledare, kvantteknik, energiteknik, material- och produktionsteknik samt bioteknik.
Uppdraget ska redovisas senast den 5 mars 2027, enligt pressmeddelandet på regeringens webbplats.
– Sverige är ett ledande innovationsland som utvecklar och använder ny teknik för att stärka konkurrenskraften och skapa nya jobb. Det är så vi ökar vårt välstånd, säkrar vår välfärd och bygger vår säkerhet. Det ska vi inte låta någon ta ifrån oss. Den här utredningen är ett nödvändigt steg för att säkerställa det, säger energi- och näringsminister Ebba Busch, i ett pressmeddelande på regeringens webbplats.
– Sveriges långsiktiga konkurrenskraft bygger på stark forskning, innovation och internationella samarbeten. Därför är arbetet med att stärka säkerheten avgörande för både näringslivet och forskarsamhället. Med den här utredningen tar regeringen ett viktigt steg i rätt riktning, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm, i ett pressmeddelande på regeringens webbplats.
Detta är en AI-genererad artikel.