Regeringen gav den 7 september 2025 FOI i uppdrag att riskbedöma biotekniken och redovisa nationella förmågor. Den 15 januari 2026 lämnades resultatet till Försvarsdepartementet. Bioteknik kan stärka både operativ förmåga och civil beredskap, men hinder som uppskalningsproblem, kapitalbrist och oklara regler bromsar, enligt FOI i en nyhet på Mynewsdesk.
FOI pekar särskilt på att Sverige är starkt i forskning och tidig utveckling men svagare i industrialisering och kommersialisering. Bioteknikens dubbla användningsområden kräver också tydlig styrning tidigt i utvecklingskedjan.
Tre svagheter lyfts fram: brist på uppskalningskapacitet och riskkapital i sena faser, sårbara leveranskedjor med beroenden av utländsk teknik samt otydliga myndighetskrav som ger längre ledtider och högre finansieringskostnader.
Bland förslagen finns mer tillväxtkapital för pilot- och demokapacitet i Sverige, enklare vägar in till vårdens kunder, satsningar på kompetens och ett nationellt centrum för syntetisk biologi, standardiserade beredskapsavtal, samlat myndighetsansvar samt ett aktivt EU-arbete kring lagstiftning och riskkapital, enligt FOI.
– Där fick vi höra att även om det sägs att vaccinproduktion är viktig så omfattas personalen inom branschen inte av krigsplaceringsregler. Det finns heller inga tydliga beredskapskontrakt som definierar vilken produktionskapacitet de ska ha vid en kris och vilken ersättning de ska få för det. Där är vår rekommendation att det behövs lösningar på detta, säger forskaren Michal Budryk i en nyhet på Mynewsdesk från FOI.
Detta är en AI-genererad artikel.