Riksbankens räntehöjningar har haft en avkylande effekt på svensk ekonomi, vilket kan leda till en utdragen lågkonjunktur. Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, uttrycker oro över den ekonomiska utvecklingen och arbetsmarknadens framtid.
Den svenska ekonomin har påverkats negativt av Riksbankens tidigare räntehöjningar, vilket har lett till en avkylande effekt. Trots detta har den svaga kronan hjälpt till att hålla uppe exporten och förhindra en kraschlandning av ekonomin. Enligt prognoser kommer inflationen att förbli låg och räntan förväntas gradvis sänkas till två procent år 2025. Men ränteförändringar har en tidsfördröjning, vilket innebär att återhämtningen av den svenska ekonomin kan ta tid.
Förra året föll BNP och i år förväntas en svag tillväxt på 0,9 procent. Nästa år spås tillväxten öka till 2,3 procent, men det innebär att Sverige kommer att befinna sig i lågkonjunktur under hela prognosperioden. Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, uttrycker sin oro:
– Jag är genuint orolig över att lågkonjunkturen biter sig fast i ekonomin hårdare än vad vi förväntat oss. Arbetslösheten är hög och väntas stiga till 8,4 procent i år och ligga kvar där 2025. Detta är särskilt oroande i kombination med det omfattande utanförskapet och en låg grad av självförsörjning som inte syns i arbetslöshetsstatistiken. Det är för mycket som pekar i fel riktning.
Medlemsföretagen i Svenskt Näringsliv bekräftar den pressade situationen. Enligt företagarpanelen ligger nuläget för antalet anställda, investeringar och försäljningsvolym klart under genomsnittet. Även om förväntningarna för dessa variabler stiger, gör de det endast upp till ett historiskt genomsnitt.
– Våra företag vittnar tydligt om en konjunktur som är svag och bara långsamt återhämtar sig. Dessutom är risken för varsel och uppsägningar fortsatt stor, säger Daunfeldt.
Trots att det talas om en låg inflation och fallande räntor finns det risker kopplade till det geopolitiska läget som kan ge negativa överraskningar. Även om huvudscenariot med låg inflation inträffar, kvarstår långsiktiga problem med svag tillväxt och en problematisk arbetsmarknad.
– Sverige har under lång tid halkat efter andra länder. Det är en lång väg att återupprätta Sverige som stark tillväxtnation och att få bukt med arbetslösheten. Därför är det välkommet att regeringen lanserar flera viktiga tillväxtreformer i årets budget. Det behövs mer av den varan, avslutar Sven-Olov Daunfeldt.
Källa: Svenskt Näringsliv.
Texten är AI-genererad, men granskad innan publicering.