Riksrevisionen har granskat regeringens tillfälliga höjningar av de generella statsbidragen till kommuner och regioner under covid-19-pandemin. Granskningen visar att de extra medlen, som uppgick till 36 miljarder kronor under 2020–2022, kraftigt översteg det faktiska behovet för att upprätthålla verksamheten på samma nivå som före pandemin. Detta framgår av rapporten ”Generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrument”, publicerad den 17 juni 2025.
Enligt Riksrevisionen var effekten av stöden på den kommunala verksamheten särskilt begränsad under det första pandemiåret. Kommuner och regioner bedrev mindre verksamhet än planerat, trots att deras ekonomi inte krävde nedskärningar. Under 2021 och 2022 återhämtade sig skatteintäkterna starkt, vilket innebar att det inte längre fanns något stabiliseringsbehov.
Riksrevisionen konstaterar också att regeringens redovisning av beslutsunderlag och effekter brast i transparens. Det framgår inte tydligt vilka faktorer som låg till grund för dimensioneringen av stöden, och kommuner och regioner redovisades inte separat trots att pandemin påverkade dem olika.
Myndigheten varnar för att överdimensionerade statsbidrag kan urholka budgetdisciplinen i kommunsektorn och leda till ökade kostnader på sikt. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att i framtiden redovisa beslutsunderlag mer öppet, analysera kommuner och regioner var för sig och överväga andra kompletterande stabiliseringsåtgärder.
– Det finns risker med att betala ut för stora belopp utan tydlig koppling till behovet, säger Dan Sölverud, projektledare på Riksrevisionen, i rapporten.
Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Riksrevisionen
