Enligt Riksbankens senaste pressmeddelande har KPIF-inflationen sjunkit till 1,5 procent i december 2024, vilket är en positiv utveckling för ekonomin. Riksbankschefen Erik Thedéen uttrycker en försiktig optimism men påpekar även osäkerheten i den internationella ekonomin.
Den tidigare så höga inflationen har sjunkit tillbaka under 2024, vilket Riksbanken ser som en välkommen och gynnsam utveckling. Det senaste utfallet för KPIF-inflationen i december var 1,5 procent.
– Vi vet att KPIF-inflationen kan påverkas tillfälligt av svängningar i energipriserna. Bortser man från förändringarna i energipriserna är inflationen 2 procent. Efter ett par månader med högre än förväntad inflation blev utfallet för december något lägre än Riksbankens prognos. Men samtidigt har indikatorer på pristrycket, som prisplaner och producentpriser, stigit något och kronan har försvagats, vilket manar till viss vaksamhet. Sammantaget verkar dock inflationsutsikterna stå sig i stora drag, säger Thedéen.
Konjunkturen bedöms fortsatt som svag, men Riksbanken tror att vi är nära en vändning. Osäkerheten kring hur stark återhämtningen blir kvarstår. En betydande del av Riksbankens räntesänkningar gjordes mot slutet av 2024, vilket innebär att det tar tid innan penningpolitiken får full effekt.
– Under de kommande månaderna kommer många svenska hushåll att gynnas av stigande reallöner, lägre räntekostnader och beslutade finanspolitiska åtgärder. Det finns goda förutsättningar för högre tillväxt och stigande sysselsättning framöver. Det är viktigt i sig att konjunkturen stärks, men det är också en förutsättning för att inflationen ska stabiliseras nära målet, fortsätter han.
Thedéen påpekar också den osäkerhet som finns kring den internationella utvecklingen.
– Det finns betydande risker kopplade till geo- och handelspolitiska konflikter som kan leda till nya inflationsimpulser. Därtill skapar det tilltagande glappet mellan tillväxtutsikterna i USA och euroområdet en ovisshet kring det framtida ränteläget och valutakurserna. Dollarn har stärkts mot flertalet valutor och amerikanska räntor har stigit tydligt, vilket även fått svenska långräntor och bundna bolåneräntor att stiga. Detta är ett tydligt tecken på att vi inte är isolerade från den amerikanska utvecklingen, och understryker behovet av den prövande ansats som Riksbanken signalerade i december, säger han.
– Som vi sade vid vårt penningpolitiska möte just före jul är det troligt att räntan sänks ytterligare en gång under första halvåret i år, givet att våra prognoser står sig. Vid vårt nästa penningpolitiska möte i slutet av januari kommer vi att väga samman den information som kommit till dess och bedöma hur den påverkar konjunktur- och inflationsutsikterna och styrräntan, avslutar Thedéen.
Källa: Riksbanken
Texten är AI-genererad, men granskad innan publicering.