Regeringen har beslutat om utformningen av investeringsstödet inom Kraftlyftet. Förordningen träder i kraft den 13 januari 2026 och stödet ska kunna ges till åtgärder som stärker leveranssäkerheten och möter ökad elanvändning – med fokus på elområde 3 och 4, enligt Svebio i ett pressmeddelande på Mynewsdesk.
Stödet kan omfatta biokraftvärmeverk, gasturbiner på förnybara bränslen, lagring av el eller värme och uppgraderingar i småskalig vattenkraft. För elområde 1–2 krävs intyg om behov i det regionala eller lokala nätet, uppger Svebio.
– Det är positivt att biokraftvärmen tydligt omfattas. Kraftvärmen är planerbar, bidrar med både el och värme och kan stärka effektbalansen där behoven är som störst – inte minst i södra Sverige. Samtidigt är det avgörande att utlysningen utformas så att investeringar kan komma igång snabbt, säger Anna Törner, vd på Svensk Bioenergi (Svebio), i ett pressmeddelande.
Sluttiden för stödberättigade åtgärder förlängs till 31 december 2031. Stöd kan även betalas ut under planerings- och byggfasen. Regeringen har tillfört två miljarder kronor 2026–2028, och Energimyndigheten kan bevilja stöd upp till fem miljarder kronor under 2026, enligt pressmeddelandet.
Kraftlyftet hanteras inom EU:s allmänna gruppundantagsförordning (GBER), vilket enligt pressmeddelandet innebär att investeringsstöd i energisektorn endast kan ges till investeringar som främjar förnybar energi. Svebio följer nu Energimyndighetens kommande utlysning och kriterier.
– Att stödet hanteras inom gruppundantaget ger tydliga ramar, men det är samtidigt viktigt att fortsätta arbetet med långsiktiga spelregler som stärker investeringar i planerbar kapacitet och leveranssäkerhet. Det behövs både snabba åtgärder och uthållighet i energipolitiken, säger Anna Törner, vd på Svensk Bioenergi (Svebio), i ett pressmeddelande.
Detta är en AI-genererad artikel.