Regeringen har lagt fram ett förslag om att sänka maxräntan på krediter från 40 till 20 procentenheter, vilket kan träda i kraft den 1 mars 2025. Förslaget kommer som en reaktion på den ökande skuldsättningen bland hushåll, där en färsk undersökning från Länsförsäkringar visar att många barnfamiljer är villiga att ta privatlån för att finansiera oväntade utgifter.
Regeringen har föreslagit en sänkning av maxräntan på krediter från 40 till 20 procentenheter för att motverka den ökande överskuldsättningen i svenska hushåll. Förslaget, som kan träda i kraft den 1 mars 2025, kommer i kölvattnet av en alarmerande ökning av konsumtionskrediter och rekordhöga skulder hos Kronofogden.
Enligt en undersökning från Länsförsäkringar, där 1000 barnfamiljer har tillfrågats, skulle var femte barnfamilj med låg inkomst överväga att ta ett privatlån för att finansiera en utgift på 25 000 kronor. Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, kommenterar förslaget:
– Privatlån bör endast användas i nödfall då lån utan säkerhet ofta kommer med höga kostnader som kan leda till långvarig skuldsättning.
Klicka här för mer fakta om överskuldsättning och privatlån
Överskuldsättning innebär att en person eller ett hushåll har så stora skulder att de inte kan betala sina räkningar. Detta kan leda till betalningsanmärkningar och i värsta fall personlig konkurs. Privatlån utan säkerhet är lån som inte kräver någon form av säkerhet, vilket gör dem mer riskfyllda och dyrare.
Undersökningen visar på stora skillnader i lånebenägenhet mellan låg- och höginkomsttagare. Bland hushåll med en inkomst under 35 000 kronor är det 20 procent som skulle ta ett privatlån för att finansiera inköpet, medan endast 2 procent av hushåll med en inkomst över 84 000 kronor skulle göra det. Detta belyser hur ekonomiska klyftor påverkar familjers ekonomiska trygghet.
Westerberg varnar för riskerna med att ta lån utan säkerhet:
– Lån utan säkerhet kommer med stora kostnader och en ökad risk att hamna i långvarig skuldsättning. Det är bättre att bygga upp en ekonomisk buffert för att hantera både planerade och oförutsedda kostnader.
Enligt Kronofogdemyndigheten har kravbeloppet som skickas till dem ökat med 70 procent på två år, vilket tyder på att allt fler hushåll har svårt att hantera sina skulder. Under första halvåret 2024 inkom nästan 676 000 krav till Kronofogden, en ökning med 11 procent jämfört med samma period året innan.
Westerberg avslutar med att understryka vikten av att öka medvetenheten kring riskerna med kreditköp, som kan leda till långvarig skuldsättning och ett ekonomiskt utanförskap.
Källa: Länsförsäkringar