Kommuner, företag, organisationer och myndigheter genomför många åtgärder som bidrar till miljömålen och Agenda 2030, men effekterna tar ofta tid att synas i miljön, enligt Länsstyrelsen i Gotlands län.
Vattensituationen är särskilt pressad. Klimatförändringen förstärker den säsongsmässiga vattenbristen och minskar påfyllnaden av grundvatten. Gotland har också kvalitetsproblem i grundvattnet – endast 11 procent av de enskilda brunnarna har tjänligt vatten utan anmärkning, enligt Länsstyrelsen.
– Även om det är mycket som ser negativt ut i rapporten så är det positivt att vi vet detta. Hur hade vi i samhället kunnat arbeta för en bättre miljö om vi inte visste hur det stod till och var vi behöver göra åtgärder? säger Stefan Persson, enhetschef för Miljö och vattenenheten vid Länsstyrelsen i Gotlands län, på Länsstyrelsens webbplats.
Bland positiva tecken märks arbete för lägre partikelhalter i luften och en lokal åtgärdssamordnare som ska öka takten i anläggning och restaurering av våtmarker, enligt Länsstyrelsen. Våtmarker stärker biologisk mångfald, håller kvar vatten och tar upp näringsämnen.
Genom Klimatklivet och Industriklivet har aktörer på Gotland beviljats 385 miljoner kronor för energiomställning och minskade utsläpp. Ett förslag om ny nationalpark på norra Gotland har också lämnats in, vilket kan skydda naturvärden och öka tillgången till natur och kulturmiljöer, enligt Länsstyrelsen.
Sammantaget bedöms de flesta miljömål vara svåra att nå till 2030 och ytterligare styrmedel behövs, enligt Länsstyrelsen i Gotlands län. Hela uppföljningen finns på myndighetens webbplats.
Detta är en AI-genererad artikel.