Regeringen har beslutat om hur investeringsstödet inom Kraftlyftet ska utformas, enligt ett pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet på regeringen.se den 16 december 2025. Förordningen träder i kraft den 13 januari 2026.
Stöd kan ges till åtgärder som upprätthåller leveranssäkerheten i elnätet och till satsningar för att möta ökad elanvändning. Aktörer som investerar där behovet är störst kan få stöd; elområdena 3 och 4 antas ha störst behov, medan elområdena 1 och 2 kräver intyg om regionalt eller lokalt behov.
Stödet omfattar investeringar i biokraftvärmeverk och gasturbiner som drivs med förnybara bränslen, samt lagringsanläggningar för el eller värme när lagringen är direkt kopplad till produktion av förnybar el. Även uppgradering av produktionsförmågan i småskaliga vattenkraftverk är stödberättigad.
Tidsfristen för att slutföra åtgärder förlängs från 1 januari 2030 till 31 december 2031. Stöd kan betalas ut även under planerings- och byggfasen. Regeringen aviserar 2 miljarder kronor 2026–2028 i budgetpropositionen för 2026, och Energimyndigheten kan bevilja stöd upp till 5 miljarder kronor under 2026.
– Kraftlyftet bidrar med att säkra tillgången på el till svenska hushåll och företag där och när den behövs. På längre sikt behövs kärnkraft, men Kraftlyftet kommer att stärka leveranssäkerheten i kraftsystemet på kort sikt. Det är särskilt viktigt för att åtgärda den ansträngda situationen i södra Sverige. Det säger energi- och näringsminister Ebba Busch, enligt Klimat- och näringslivsdepartementet.
Stödet regleras genom EU:s allmänna gruppundantagsförordning (GBER), vilket innebär att investeringsstöd inom energisektorn endast kan ges till satsningar som främjar förnybar energi. Regeringskansliet bereder samtidigt möjligheter att stödja planerbar elproduktion som i dag inte omfattas av GBER, särskilt teknik som gasturbiner som på sikt kan anpassas till klimatneutrala bränslen, enligt samma källa.
Detta är en AI-genererad artikel.