Enligt en analys från WSP, beställd av Transportföretagen, har Stockholm-Arlanda flygplats underutnyttjats, vilket lett till enorma samhällsekonomiska förluster. Om trenden fortsätter kan förlusterna uppgå till 1 700 miljarder kronor fram till 2050.
Den senaste rapporten från WSP på uppdrag av Transportföretagen visar att Arlandas svaga utveckling har medfört ett produktionsbortfall på mellan 192 och 303 miljarder kronor under de senaste 20 åren. Om denna trend fortsätter kan den totala förlusten nå så mycket som 1 700 miljarder kronor fram till 2050.
– Detta är en väckarklocka för Sverige. Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen.
Rapporten analyserar Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling och visar att flygplatsen presterar betydligt sämre än sina nordiska motsvarigheter när det gäller att omvandla ekonomisk tillväxt till ökad flygtrafik. För 2023 beräknas produktionsförlusten för Arlandas svaga utveckling uppgå till mellan 16 och 26 miljarder kronor. Arlanda rankas bland de sämsta av Europas 50 största flygplatser i sin förmåga att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.
– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.
Rapporten belyser också Arlandas betydelse för regioner utanför Stockholm, där bristen på tillräckliga flygförbindelser har lett till förlorade intäkter på över två miljarder kronor under det senaste året i norra Sverige, medan Stockholm har sett förluster på elva miljarder.
– Ett starkare Arlanda kan gå hand i hand med Sveriges hållbarhetsmål, inte bara för att det är en förutsättning för den gröna omställningsmotorn i norra Sverige. Med en uppdaterad färdplan för fossilfritt flyg står Sverige inför möjligheten att kombinera förbättrad tillgänglighet med kraftigt minskade utsläpp, avslutar Fredrik Kämpfe.
Analysen baseras på en systematisk genomgång av 18 vetenskapliga artiklar som studerar flygets betydelse för regional ekonomisk utveckling, samt egna statistiska analyser av flygets påverkan på löneinkomster och produktivitetsutveckling i europeiska regioner. Resultaten visar att förbättrade flygförbindelser har robusta, positiva effekter på både produktivitet och sysselsättning.
Källa: Transportföretagen
Texten är AI-genererad, men granskad innan publicering.